Vatten – Nu och i kris

Vatten är förutsättningen för det mesta oavsett var du befinner dig. Jag har själv följt trenderna med ökad brist på rent vatten runt om i världen men den grundläggande känslan jag haft är att vi är relativt säkra här ändå. Fram tills nu, för ju mer jag tittar bakåt så ser jag tecken som borde ha varit rejäla varningssignaler för mig och som framträtt under många år.

Sommaren 2018 blev en torkans sommar och med all rätt fick det mycket fokus i media för den fick en stor påverkan på många människors liv (tex äldre, bönder, skogsägare och djurägare). Den visade också hur fortsatt oförberedda vi var på att hantera bränder i större skala och i större antal samtidigt.

Men trots allt var den stora majoriteten av invånare i Sverige skonade från allvarligare påverkan och häri ligger nog min egen fara. Trots att jag vill kalla mig medveten och relativt insatt slappnar jag ändå av när regnet väl kom.

Tittar jag bakåt ser jag att bevattningsförbuden inträtt i min kommun många år i rad under olika långa perioder. Uppmaning till sparsamhet av vatten förekommer sedan 10 år tillbaka som jag kan se, trots detta är vi förvånade när vattnet blir en bristvara, detta oroar mig.

Skillnaden i beteendet mellan människor när detta diskuterades var också något jag blev orolig över. Vissa i min omkrets valde att ignorera bevattningsförbudet ibland med motiveringen att det är ju lika bra att passa på att vattna så länge det går. Andra reagerade med ilska och rädsla, varför gör ingen något, hur kunde de låta det gå så här långt. Många sparade in men idag pratar man om det som att – ja det var jobbigt men det är ju inte troligt att det händer två år i rad… (se då stycket ovanför).

 

Bevattningsförbud i januari

På kommunens första sida hittar man denna nyheten  – uppdaterad i november:

Fortsatt bevattningsförbud

Trots att höst och regn är över oss så är det inte tillräckligt för att häva bevattningsförbudet då vi fortfarande ha sjunkande nivåer i grundvattnet. Förbudet gäller all användning av slang och vi vill även öka medvetenheten om att vara sparsam med vårt värdefulla dricksvatten – Varje droppe räknas!

Så snart som nivåerna stabiliserats kommer vi att informera när bevattningsförbudet upphävs.

Vi har alltså fortfarande sjunkande nivåer i november och även om vi har fått nederbörd i både december och januari så ska dels trenden hävas och sedan ska magasinen hinna fyllas på.
Känns det som att det kan bli tufft även nästa år… jag känner det så i alla fall, kanske lika illa eller ännu värre än 2018.

 

Nu då…

I mitt förra inlägg så beskrev jag hur jag hittade information om att kommunen antagit en plan för nödvattenhantering under vintern. Jag skrev till ansvarig för planen och bad om att få ta del av den och 1h senare landade den i min inkorg.

Det är ett 49 sidor långt dokument om hur kommunens resurser i form av vattentillgångar ser ut och hur vatten ska distribueras och hanteras vid en kris. Planen är omfattande och därför väljer jag att fokusera på vissa delar ur den som pekar mot kommuninvånare i detta inlägget.

Här under följer några urklipp ur dokumentet:

 

Målet med nödvattenförsörjningsplanen är att kunna hantera en vattenbrist eller en störning i dricksvattendistributionen under de 3 inledande dygnen.

….

Alla enskilda har ett ”eget ansvar” att ha en eller flera dunkar hemma.
Lantbrukare med  djurhållning och andra verksamheter bör ha reservvattenförsörjning.
Fastighetsägare och verksamhetsutövare har ansvar att skapa alternativ lösning för sanitet och hygien.

….

[VA-bolag] ska erbjuda invånarna möjlighet att hämta dricksvatten via nödvattentankar, (ca 3 liter per person och dag).

Första delen visar att planen är tänkt att täcka de inledande tre dygnen, därefter bör man ha skapat sig en överblick och planen anpassas då löpande efter läget. Är läget oförändrat så fortsätter nödvattendistributionen.

Den andra delen visar på den enskildes ansvar, man har ett eget ansvar (troligen pga citattecken) att ha egna dunkar/kärl att hämta och förvara nödvatten i.

Att skaffa reservvattenförsörjning för lantbrukare kräver eventuellt en del logistik då en mjölkko behöver drygt 100l vatten per dag.

Fastighetsägare ansvarar för att skapa alternativ för sanitet och hygien, det innebär att skapa ett säkert sätt att hantera avföring/dusch för familjen eller eventuella hyresgäster om man äger sådana fastigheter. Detta för att inte orsaka smittspridning eller förorening av vattendrag.

Till sist så ser man att nödvatten är tänkt endast till dricksvatten och inget annat, max 3 liter per person och dygn. Detta kräver disciplin vid vattentanken för att det ska räcka till alla.

 

Sammanfattning

Jag är oerhört glad över att man upprättat planen, men jag tror också att det måste till mer information till invånarna och konsekvenser om man tex fyller poolen vid bevattningsförbud. Den dagen det inte kommer vatten ur kranen kommer människor garanterat att vara villiga att ändra sig, men jag hoppas förändringen kommer innan vi når dit…

Har din kommun en nödvattenplan och har du själv en?

 

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/stor-risk-for-vattenbrist-i-sommar-laget-ar-varre-an-ifjol-ser-inte-bra-ut

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.