Återställning

Foto av Luca Nardone pu00e5 Pexels.com

I en artikel i Aftonbladet så rapporteras om att Svenska kraftnät mörkar risker och konsekvenserna av allvarliga fel i strömförsörjningen i Sverige. Enligt en nyhet från Svenska kraftnät så var det dokumentet med mer information i ett beslutsunderlag men beslutsdokumentet innehöll inte hela underlaget. Så man kan kanske säga att man valt bort de delar som påvisar stora risker i beslutsdokumentet, tveksamt om det är bättre.

I det tidigare inlägget tittade jag närmare på vad frånkoppling innebär och i detta så tänkte jag försöka förstå vad återställningen på allvarliga problem innebär och vad planen är.

Texten som finns med i den kompletta rapporten visar på att man är medveten om risker som finns men man verkar förlita sig på just-in-time även här.

Återställningen kan ta flera dygn, eller i värsta fall veckor. Beroende av typen av fel som inträffar påverkar det tidsperspektivet. Detta ökar risken för långvariga fel”.

Exempel på störning kan vara en brand i ett ställverk eller att en större transformator går sönder.
– Det tar två-tre år att byta en sådan. Vi har ingen reparationsberedskap, speciellt inte under pågående pandemi. Vi vet helt enkelt inte om vi kan bygga upp Sverige igen om det händer en allvarlig störning, säger källan.”

Här får man vara lite ifrågasättande till vad man läser och titta på lite skillnader i utrustningen som nämns. När det gäller både ställverk och transformatorer så finns det större och mindre. Bränder i mindre ställverk som hanteras av olika nätägare är relativt vanliga och löses oftast ganska fort (timmar).

När jag skriver detta så exploderade och brann det igår i ett ställverk i Kungsbacka och 860 kunder förlorade strömmen vid 19.00 och beräknades ha fått tillbaka den kl 23.00. Tråkigt på midsommar dessutom men knappast någon kris. Detsamma gäller transformatorstationer som är allt från små låsta byggnader intill bostadsområden (storlek som en friggebod), till större byggnader intill mindre lokala kraftverk.

Detta händer ett antal gånger i månaden runt om i Sverige och hanteras som sagt av lokala nätägare.

Svenska kraftnät ansvarar för transmissionsnätet som förmedlar ström inom Sverige fram till de olika nätägarna, detta innefattar 15500km kraftledningar, ca 160 transformatorer och kopplingsstationer samt utlandsförbindelser.

Det är dessa stora transformatorer som är svåra att ersätta, de byggs på beställning och kräver högkvalitativt material som också tillverkas på beställning. Leveranstiderna varierar beroende på storlek och konfiguration mellan 6 – 24 månader.

I pandemisituationen vi är i nu så finns det givetvis risk för att denna tiden kan vara ännu längre, särskilt då många leverantörer från olika länder ska samverka.
Nedan kan man se en lista över tillverkare av större transformatorer 2012 i en rapport från amerikanska energidepartementet.

En annan aspekt när man tittar på detta är livslängden på en transformator. Livslängden beräknas till mellan 25-50 år beroende på konfiguration och utformning (det är mycket individuella enheter).
ABB beräknar livslängden till ca 40 år på sina stora enheter.

Tepco i Japan har gjort en studie 2019 där man tog 20st transformatorer som varit i drift mellan 30-50 år och utvärderat deras status. Slutsatsen var att med korrekt individuellt underhåll så skulle högvolts transformatorerna ha kunnat vara i drift i 60 år.

Så det finns eventuellt en viss marginal om allt sköts, vilket är mycket bra.

Tittar man på det svenska nätet och den data som jag kunnat hitta så har vi en stor variation i ålder på dem. I ett examensarbete från 2016 i samarbete med Svenska kraftnät så görs en studie på tre av enheterna som är 20, 30 och 40 år gamla, dvs två är i spannet för att ha uppnått sin livslängd.

Vad är då planen

Svenska kraftnäts investeringsplan 2018 – 2021 så finns flera kraftstationer med men många är också senarelagda eller har utgått.

Driftsättningen av Sydvästlänken som är tänkt att förstärka nätet till södra Sverige (största investeringen någonsin) flyttas fram till oktober 2020 pga driftsättningsproblem.

Andra stora projekt dras med långa förseningar och tex ny förbindelse till Gotland skrotas och man byter fokus till att stärka nuvarande överföring.

Tittar man på historisk investering så ser man ett dilemma:

Man kan se en tydlig nedåtgående trend i Utfall mot Plan, detta kan ju givetvis vara bra om det inneburit att investeringarna blev billigare än beräknat.

Men tyvärr så är majoriteten avvikelser att projekten antingen är försenade eller nedlagda och ur ett beredskapsperspektiv så är det så klart inte bra.

Det är inte heller så att det bara är att skjuta till mer pengar så kommer det att lösa sig, som man ser har detta pågått i 6 år när denna rapporten skrivs och det verkar tyvärr inte som att läget förbättrats avsevärt med tanke på rapporten som diskuteras nu.

För att bryta denna trenden behövs tydligt ledarskap både i regering och inom bolagen med vad målet ska vara. Därefter blir det en resursfråga både när det gäller pengar och kompetens.
Kan vi köpa oss före någon annan, kan man bygga egen kompetens nu och på lång sikt mm.

Det är upp till bevis.

Källor

https://www.svk.se/siteassets/jobba-har/dokument/tillstandsbedomning-krafttransformatorer-i-stamnatet.pdf

https://www.svk.se/siteassets/om-oss/rapporter/2017/investeringsplan-2018-2021.pdf

https://www.elinstallatoren.se/innehall/nyheter/2017/april/har-bygger-abb-sina-gigantiska-transformatorer/

https://www.tdworld.com/substations/article/20972255/how-transformers-age

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.