Ekonomi

Det är svårt att hålla fokus på något idag i nyheterna när kriserna avlöser varandra. COVID-19 ökar återigen, USA:s västkust brinner, vapenskrammel hörs från både Ryssland och Kina, så då passar jag på att skriva om ekonomi.

Det är knappast lika uppseendeväckande som virus, naturkatastrofer och krig. Men tittar man på vilken effekt ekonomin och särskilt en kraschad sådan kan ha så överskuggar den mycket av övriga hot och risker.

Först lite historik (väldigt kort)

Sedan människor började handla med varandra så har man använt olika slags betalmedel. Byteshandel är bra men om jag har en ko att sälja och behöver vete så måste jag hitta någon med vete som behöver en ko för att det ska bli någon affär. Därför har olika slags pengar använts och under historiens gång har människorna gång på gång återkommit till ädelmetaller. Detta eftersom de är lättare att bära runt på än en ko, de kan ha olika vikt (värde), det finns ett begränsat utbud (behåller värdet).

Efter andra världskriget så infördes en slags guldstandard igen på den amerikanska dollarn (man hade gått ifrån den 1933 efter den stora depressionen).
Övriga länder peggade då sina valutor mot dollarn som blev världens reservvaluta och som behöll sitt värde eftersom antalet dollar i omlopp måste matchas av fysiskt guld. Detta gjorde att det inte gick att trycka upp mer sedlar än man hade guld i valven och därigenom behöll sedlarna också sitt värde.

Detta är något som man kan observera även i t.ex. Romarriket, där hade man inga papperspengar men olika mynt i guld och silver präglades. Dessa behöll sin köpkraft eftersom man visste att mynten endast fanns i en begränsad mängd.

Den oansvariga människan

Om det är något som framgår av historien är det att människor inte är särskilt intresserade av att tänka långsiktigt, detta gäller även ekonomi.

Genom historien har hundratals valutor uppstått och fallit, de som klarat sig längst har varit de som varit baserade på ädelmetaller eller knutna mot en annan valuta baserad på ädelmetaller.

En återkommande anledning till att valutor inte klarar sig är krig. Krig kostar stora summor och har man en valuta baserad på ädelmetaller så måste man få tag på mycket av den varan för att kunna betala för ett krig, eller…

I Rom löste man detta med att man smälte ner guldet man hade i valven och blandade upp med andra mer lättillgängliga metaller och präglade nya mynt igen som man sa var vanliga guldmynt. Vips hade man ökat antalet tillgängliga mynt rejält och betalade för kriget med dessa. När kistorna börjar eka tomma efter ett tag igen upprepas proceduren, ibland med ännu mer av de billigare metallerna.

Till slut upptäcker allmänheten att de romerska guldmynten verkar finnas i överflöd och dessutom när de smälts ner så innehåller inte alla lika mycket guld. Detta får resultatet att man börjar kräva ett större antal mynt för samma vara för att kompensera bortfallet i värde, inflation är ett faktum.

Detta i sin tur gör att kejsaren nu måste blanda upp nya mynt ännu mer för han behöver fler för att betala för samma löner mm nu. När detta går helt överstyr så kallas det hyperinflation vilket också har inträffat mängder med gånger under historiens lopp med olika valutor, ett antal kan ses här.

Nu till det viktigaste och det är att när detta har hänt tidigare så har det alltid funnits en eller flera andra valutor där man inte börjat spä ut värdet. Det har gjort att man kunnat värdera en vara i den andra valutan och på så sätt hålla handeln igång.

Sen då

Så för att återgå till idag, efter andra världskriget så var dollarn den stabila valutan med guldmyntfot och övriga valutor (s k Fiatvalutor) värderade sig mot denna. Det innebar att alla länder kunde växla dollar mot guld till ett fast värde.
USA går riktigt bra, pengarna behåller sitt värde och man bygger ut samhällsstrukturen i balans med kostnaderna. Det som händer därefter är att historien upprepar sig eller egentligen är det vi människor som gör det.

USA går in i Vietnam och om det är något vi borde veta nu är att krig kostar pengar. Eftersom regeringen inte vill spara in på något i samhället för att frigöra pengar så får man ett stående underskott i budgeten. 1971 meddelar Richard Nixon i ett TV-sänt tal att USA lämnar guldstandarden och att det från och med nu inte går att växla dollarsedlar mot fysiskt guld längre (The Nixon shock).

I korthet så innebar det nu att alla Fiat-valutor var peggade mot en annan Fiat-valuta och det som höll dem uppe var förtroendet för att en dollar skulle vara värt något imorgon med.

Nu då

Vad har då hänt under åren som gått?
Man har spätt ut valutorna men istället för att blanda i billigare metaller i guldet så har man helt enkelt bara tryckt mer och mer sedlar. Det är detta som är inflation, jag tror alla känner igen termen ”inflationsmålet är 2%”. Det betyder egentligen att målet för Sverige i detta fallet men det gäller även för de flesta andra länder är att ligga kring 2% i inflation, det vill säga att varje år tappar de kronor som sparats ungefär 2% i köpkraft.

Foto av John Guccione http://www.advergroup.com pu00e5 Pexels.com

Tillbaka till USA där man också har inflation men eftersom man har behövt spendera mer än vad man får in i skatter mm så har man även lånat upp pengar kontinuerligt månad för månad. Detta har gjort att statsskulden i USA växt från 910 miljarder dollar 1980 till nästan 27 biljoner 2020.

19802020
910 719 000 00026 755 660 000 000

Detta året beräknas man gå back 3 biljoner till och till 2024 beräknas statsskulden nästan ha fördubblats från idag till 47 biljoner.
https://www.usdebtclock.org/index.html

Hur funkar då detta, hur mycket sedlar kan man trycka upp och skicka ut… det är 26 biljoners frågan som egentligen ingen kan eller egentligen vågar svara på.

Värdet på dollarn hänger på att vi räknar med att de ska kunna fortsätta producera i generationer för att någon gång kunna betala tillbaka skulderna. Eftersom det inte finns någon valuta med guldmyntfot att mäta dollarn mot så kan det närmast liknas ett spel.

Orsaken till att det kan fortgå är att alternativet till att hålla dollarn igång är riktigt illa.

Vad väntar då?

En stor sannolikhet är att om man fortsätter denna kursen så kommer dollarn någon gång att drabbas av hyperinflation och krascha, mycket historisk data pekar på detta.

Skillnaden nu är att det inte finns någon annan valuta att falla tillbaka på. Detta skulle få förödande konsekvenser för all handel, både global och lokal.

Globalt skulle inga transporter med större fartyg kunna gå då de förlitar sig på krediter och försäkringar som värderas i dollar. Vet man inte vad en dollar är värd imorgon så vågar ingen låna. Handel mellan länder skulle få stora svårigheter, hur värderar jag kostnaden för en säck vete i ett lands valuta mot ett annat lands.
Vad är värdet imorgon på vetet i respektive lands valuta mot någon annan vara?

Lokalt händer ungefär samma sak, vad är en säck vete värt i SEK idag och vad kommer den att vara värd imorgon.
När vi inte har något att jämföra mot så kommer få att våga sälja något för man kanske kan få mer för det imorgon och det är så handeln stannar av.

Egentligen har vi exakt samma situation redan idag men vi väljer att säga att vi har förtroende för att dollarn kommer att vara värd ungefär samma imorgon.

Konsekvenserna

Vad skulle då konsekvenserna bli om handeln stannar av, i korta ordalag så skulle det innebära stora svårigheter på väldigt många plan.

Alla samhällsfunktioner skulle påverkas i olika omfattning mer eller mindre omgående.

En bra rapport att använda som referens tycker jag är den från Sveriges åkeriföretag – En vecka utan lastbilar.

Foto av LT Chan pu00e5 Pexels.com

Titta på fem dagar för vad som händer i det lokala och sedan får man försöka föreställa sig detta på en global skala. För när det gäller skalan så har vi inga historiska referenser utan detta är det största ekonomiska korthuset vi som art byggt.

Måndag, dag 1

•mjölk och färskt bröd tar slut
•sjukvården får brist på rena textilier
•avfallshanteringen blir problem inom sjukvården
•brist på vissa läkemedel på apoteket
•morgontidning uteblir för många
•brev och paket kan inte skickas
•många varor i systembolagets sortiment tar slut
•värmeproduktionen upphör
•industriproduktion störs
•anläggningsarbeten stannar
•äldreomsorgen får problem att ordna mat

Tisdag, dag 2

•apoteket stänger
•färskvaror tar slut i livsmedelshandeln
•brist på diesel på tankstationerna
•risk för störningar i kollektivtrafiken
•restauranger får brist på råvaror
•restauranger mfl får problem med sopor

Onsdag, dag 3

•avloppsslam blir ett problem
•mjölken kan inte längre tas om hand ute på gårdarna
•mejeriprodukter är nu slut i butikerna
•brist på drivmedel är nu tydlig
•kraftiga störningar i kollektivtrafiken
•hotellgäster kan inte räkna med rena lakan
•skolmaten består nu av rester och torrfoder
•lärarna uppmanar barnen att ta med egen mat

Torsdag, dag 4

•brist på livsmedel
•alla drivmedel är slut på tankstationerna
•busstrafiken ställs in
•flygtrafiken ställs in
•sopor på gatan

Fredag, dag 5

•dricksvattnet blir otjänligt
•hotellen stänger
•restauranger stänger
•skolmaten helt slut
•industriproduktionen står stilla
•många fordon får ställas

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.